ord sökes

Hur fort blir lönnarna gula, 
som lyser vår vandring i parken. 
Att dö är att resa en smula 
från grenen till fasta marken. 

Hur smal blir den gyllene strimman, 
som bådar att dagen skall randas. 
Det klämtar en spårvagn i dimman, 
och luften är tung att andas. 

Hur snart blir kinderna vita. 
Så kyss dem med läppar av vatten. 
Se, måsarna textar med krita 
en dikt i den svarta natten 

Hur snart står popplarna höga 
och nakna med svärta i strecken. 
Att dö är helt enkelt att snöga 
som löv i den muntra bäcken.
Höst av Stig Dagerman

Vila i ro, Mormor U. Mitt finaste minne av dig är den gången vi fikade på balkongen och jag fick ett skrattanfall tack vare ditt särpräglade dalmål, du var så söt.

RSS 2.0