Tillägnat Lovis
Jag fick världens finaste kommentar på mitt förra blogginlägg. Nu på mitt på halvdagen loggade jag in på bloggen, med tankarna att "äsch, det är säkert ingen som kommenterat, men jag kollar ändå. Kanske skriver något nytt tillochmed..". Döm om förvåning (det heter så, jag har googlat) när jag ser en superfin kommentar från sötaste Lovis! Jag fick ett sånt där leende som spred sig lite trevande från mungipa till mungipa och som slutade med skrattrynkor runt ögonen och en härlig känsla i kroppen.
Lovis, dina ord värmde och jag tycker väldigt bra om dig med. Tyvärr är det ju så, ibland umgås man mer - ibland mindre. Det viktigaste är att veta att man alltid finns där trots det. Tack.
Kommentarer
Postat av: Lina
oooh vad fint! både Lovis ord och dina! en kommentar värmer så otroligt mycket. det är lätt att man tänker att "njaaaä, jag vet ändå inte vad jag ska skriva som kommentar" men man blir ju så himla glad av minsta lilla "uppbackning". hoppas att din sjuka gått över nu! saknar dig!
Postat av: Lovis
Åh Elin, så glad jag blir! du förtjänar att uppmärksammas när du tar dig tiden att skriva så härligt som du gör! och jag håller helt med dig, vi finns för varandra när vi behöver det, och det är lite det som är huvudsaken även fast man inte ses och umgås varje dag. Det är jag som ska Tacka, du är en fantastisk vän!
Trackback
