"puss puss!"
Jag var hos mami och firade påsk igår ( läs: åt påskmat och sa 'gla påsk!' ) och jag fick en massa fina påskägg och presenter och tavlor och pengar och nu tror ni att jag överdriver men - faktiskt - it's the rockhard truth.
(Duschcremer, en litn påskpeng, en tavla som egentligen från tidernas begynnelse faktiskt är min och matlåda. Så. Nu ljuger jag inte mer.)
Visualisera detta!
Jag står i hallen, påklädd, påpälsad och påpackad allt ovanstående. Jag har klämt ner mina fötter i skorna som verkar ha krympt två storlekar sen morgonen? Jag tycker om min mamma, jag älskar min mamma. Innan jag går säger jag 'puss puss!' Men ack, jag hann öppna dörren till trappuppgången medan dessa ord yttrades. Och samtidigt som jag vänder kroppen utåt för att gå med läpparna fortfarande lätt putande efter 'puss puss!'et stirrar jag ner på en kille.
En snygg en. Eller ja. Han var ju inte ful.
Men jag räddar situationen ganska snyggt med att ropa 'hejdå mamma!' innan jag går. Joråsåatte.
typ sådär mycket skrattade jag då. inombords.
Kommentarer
Postat av: emilia
tack så mycket! plupp gillade jag, det var nästan till och med fint! färgplupp, hiih :)
Trackback
