Söndag

Söndag har det varit hela dagen och det verkar som att trenden håller i sig i nån timme till.
Heja Sverige friskt humör - långfärdsskidan hänger utanför! Vilket upplopp, jag & Emelie skrek i soffan som de hängivna OS-entusiaster vi är. You say längdskidor - I say långfärdsskidor.
NU har jag knåpat ihop ett kickass-CV och mina personliga brev är inte av denna värld, varenda blomsterbutik kommer vilja anställa mig efter det här! På tisdag blir jag presenterad för chefen på Trollsländans Blomsterprakt i Fagersta av min gamla chef - bättre betyg än det får man leta efter.
Marco har varit här och härjat i helgen, ingen rast ingen ro - för han var ju så ensammast i världen så ensammare fanns inte. Och lite till. Vad gör man inte när Emelie&Emil lämnat länet? Jo, man bjuder Marco på mat & godis & en soffa plus filt.
Challe Tvärvigg & Kenneth Halsband på nya äventyr!

-

Jag har revolutionerat konsten att värma frysta korvbröd (jag funderar på att söka patent på det)
Ni vet hur jobbigt det är när man ska äta en riktigt god korv med bröd och man tinar brödet i mikron? Det slutar aldrig väl, antingen är det fortfarande kallt i mitten eller så glömmer man bort tiden och brödet blir hårt och äckligt.
Jag har lösningen och jag är villig att dela med mig!
Tag korvbrödet ur frysen.
Tag fram brödrosten (förutsatt att du har en och att den står i skafferiet eller liknande skåp. Står den redan framme kan du låta den stå kvar)
Lägg korvbrödet ovanpå brödrosten. Starta rosten på medelvärme. Se upp här så att det inte blir för varmt, då kan man få lätta brännskador på korvbrödet. Men det kan vara gott det med.
När rosten har varit igång en gång behöver man oftast inte köra den igen, utan det räcker med eftervärmen från första rostningen.
Vänd brödet då och då så att alla sidor får ta del av värmen. Till sist öppnar du brödet en liten bit och låter insidan värmas.
Allt detta hinner du med medans korven steks eller kokas.
Bon Appétit!

Mysfaktor 27

I lördags var det dags igen. Jag vaknade strax efter kl 8, skapligt utvilad med tanke på att jag somnade vid 21-tiden kvällen före. Jag plockade fram frukosten och gick igenom i vilken ordning jag skulle ta itu med bombnedslaget ä.k.s lägenheten.
Det piper till i telefonen och jag hinner precis fram till den när skärmen slocknar. Det jag hinner se är att det är från Emelie, att det är ett mms och att det står någon i stil med 'tokig karl'. Innan jag ens hunnit öppna meddelandet vet jag vad som kommer stå och en varm känsla rusar genom kroppen.
Bilden visade en vacker förlovningsring, texten förklarade vilken tokig karl hon faktiskt har och att hon nu faktiskt är ett steg närmare giftermål. Faktiskt.
Ännu en av mina närmaste vänner har förlovat sig och det gör mig uppriktigt varm och lycklig i själen, för jag ser hur bra de mår tillsammans och hur lyckliga de är. När mina vänner mår bra, mår jag bra.
Grattis söta vänner! Ni förtjänar det bästa, ni förtjänar varandra.

Fröken Bifrosts härjningar

"Du borde skaffa en sån där blogg Elin"
Hahahahahahahahahaaaaaa. Kippar efter andan.
"Jag har ju en Lina"
"Använd den daa.."
Jag skrattade så jag grät.

Pucko

Till att börja med vill jag meddela att jag väljer Lina som min personliga jobbcoach.
Sen tänker jag fortsätta med att informera allmänheten om att jag är ett så kallat rikspucko. Idag har en kallelse från Arbetsförmedlingen ramlat in genom brevinkastet. I kallelsen uppmanas jag att ha med mig arbetsgivarintyg, gymnasiebetyg samt CV.
Det är bara det att arbetsgivarintyget som jag slitit och kämpat med att skriva ihop ligger numera i Östersund hos Handels A-kassa. För jag skickade inte in en kopia på intyget, nej nej, här är jag generös och skickar in originalet!
Det var väl snällt av mig? Med andra ord kommer jag få skriva ut ett nytt tjivens intyg och sitta och fylla i det ånyo.
Min lycka finner inga gränser.

Jobbcoach

.. låter ju som en jättebra idé! En person som hjälper och coachar mig till ett nytt jobb. Välj en sån du, Elin, sa de på Arbetsförmedlingen. Okej, sa jag.
Och nu sitter jag här och ska välja en sån där. Det är inte det lättaste kan jag meddela. Det är så krångligt så jag orkar inte ens beskriva hur krångligt det är.
Så frågan är.. Vågar jag blunda och sätta ner pennan på papperet och välja den jobbcoach pennan hamnar på?
Living on the edge minsann.

Varning utfärdas. Inlägg läses på egen risk. (Elin är bitter igen..)

Nu är jag lite sådär bitter på allmänheten igen. Vad är det för fel på att skriva 'jag'? Jag älskar dig. Jag saknar dig. Jag tänker på dig. Jag tycker om dig. Jag hatar dig. Jag vill äta upp dig.
'Jag' verkar ha glömts och placerats i bakgrunden och plockas bara fram vid ytterst speciella tillfällen. Och knappt ens då. Det går snabbare att hoppa över och bara skriva 'älskar dig'.
Men hur ser det ut? Inte klokt. Och, framför allt, hur pass personligt & meningsfullt blir det? Inte så värst.
Eftersom en annan jobbar med att skriva kort nästan dagligen (okej, okej, jobbADE) ser jag det och tänker på det och blir irriterad på det.
Men kom igen, hur.. oooommppffh! känns det att få ett 'älskar dig!' på ett jävla (oj, jag var visst mer irriterad än jag trodde) kort? Knappt nå.
Men skulle nån skriva 'Jag älskar dig!' blir det ett helt annat ljud i skällan.
Hör ni inte? 'Älskar dig'. Det är väl klart nån gör! 'Jag älskar dig' Åh! Gör du?!
Punkt. I rest my case.

Sen heter det faktiskt interVJU. Inte interjuv. Morr..

RSS 2.0