trötta vänner och sömnig familj
slut
Jag måste vara helt slut. Förvisso jobbade jag i fredags och lördags (jag bar mina stövlar = mina ben tycker inte om mig) och det var ganska mycket att göra men ändå tycker jag att jag borde ha lite mer energi än vad jag har.
Gissa vad jag gjort hela morgonen? Läst. Hasat ner till tvättstugan. Sovit däremellan. När mamma ringde hoppade jag ur sängen och sa mitt namn några gånger så att hon inte skulle höra hur sömndrucken jag faktiskt var innan jag svarade.
Pinsamt att sova? Jaha, tydligen
. 
Nyvaken i maj.
döm inte mig efter mina inlägg. eller. jo.
.. och ändå har jag haft en riktigt bra dag. En sanslöst sjukt fantastiskt fin dag! Jag har haft sommar i mig. I morse var jag så lycklig så jag nästan grät. Varför? Beats me. Ingen aning. Men det kändes gött.
Något som vänder? Något som händer? Jag väntar med spänning på en fräknig näsa.
Fått en flaska i huvet, legat sövd på akuten - varit död i minuter, hela själen var bruten
Jag tror inte på nån När dom kallar oss mindre Jag tror på en vår Efter en kolsvart vinter Jag tror inte på yards Jag tror på meter Och jag tror på farsan Inte på hypade poeter Jag tror inte på bly eller hagel Jag tror inte på slump Jag tror på ödet Och jag tror inte på styrka eller svaghet Jag tror på norr, jag tror inte på söder Nej, hör på dig själv hur du slinter med orden Och hör på dig själv hur du slinter med orden Jag tror inte på gud Eller domedagsprofeter Jag tror på lyckan När folk minns vad jag heter Och jag tror på rött blod Och jag skrattar åt det blåa Jag tror inte på att vinna För jag kommer alltid tvåa Och jag tror inte på Schweiz Innan jag vart där Jag tror inte på att fylla det tömda glaset Och jag tror inte på att Springa för att glömma Jag tror på att stanna kvar, Stanna kvar och drömma Nej, hör på dig själv hur du slinter med orden Och hör på dig själv hur du slinter med orden Och du blir kvar här Jag tror inte på en tom rymd Jag tror på stjärnornas lyster Jag tror inte man ska gänga sig Med bästa polarns syster Och jag tror på blod, svett Och blanda det med tårar Ja jag tror inte man ska lyssna När dom kallar oss för dårar Nej, hör på dig själv hur du slinter med orden Och hör på dig själv hur du slinter med orden Och du blir kvar här Jag tror inte på nån När dom kallar oss mindre Jag tror på en vår efter en kolsvart vinterText: Stiko Per Larsson
Rubrik: Daniel Adams-Ray
Insida: Min
jag vet inte om jag vågar skriva..
.. och för den delen vet jag inte riktigt vad som skulle skrivas heller.
Men jag vet en eller två som skulle uppskatta att jag iallafall försöker.
Idag är det begravning för min mormor. Det känns konstigt, skönt, naturligt, sorgligt. Allt på en gång.
Mamma ringde nyss och frågade hur det känns idag då? Jag vet inte. Det är fredag och mormor ska begravas. Så känns det.
Blommorna är finast i världen, självklart är det jag som kreativiserat och skapat. Jag ska ha på mig min folkloresjal som mormor tyckte mycket om. Ooh! Har du sån dära.. folklore? Ja det var tjusigt! Och jag tänker sörja henne för att hon är borta, idag och alltid, men minnas henne som hon var när hon var som bäst. Svart humor. En halv kopp. Hennes läppar som rörde sig och mumlade i takt med den som pratade. Mormor.
aj
Jag tror att jag eventuellt kanske lite grann råkade ta ut mig igår på skaka-rumpa-tills-den-skakar-av-sig-själv-fastän-du-slutade-för-5-minuter-sen. (Afro) Min högerfot vill liksom inte riktigt samarbeta med mig idag, den gnäller till så fort jag går men sitter jag still så håller den tyst. Hm, kanske försöker den säga mig något? Typ, Elin!! int behöveru städa ida hällä. Hä kan duju gö imorrn!
Visst finns det många vettiga människor som säger att man ska lyssna på kroppen? Jomen äre inte så? Och vem är då JAG att gå emot dessa många vettiga människor? Nej, det finner jag mig inte i, härmed följer jag med strömmen.
och kvällen tar vid där dagen tar slut
I samma underbara anda som måndag den 25 oktober har varit mest. Nyss kom jag hem från skaka-rumpa-tills-den-skakar-av-sig-själv-fastän-du-slutade-för-5-minuter-sen. Med andra ord ; afro. Så nu är jag mörbultad och det känns tjivigt bra! Min kusin släpade med mig ut på en promenad på eftermiddagen så rent tekniskt sett har jag rört mig klart för den här veckan. Det känns också ganska tjivigt bra.
ja just ja
jag hade ju en blogg.
Min dag idag har hittills varit toppen! Upp tidigt och skjutsade mamma till jobbet (med hennes egen bil) (och egentligen skjutsade JAG mig till diabetesmottagningen och sen tog mamma bilen själv till jobbet). Pratade bort en timme med Bernice, min diabetessköterska, och mådde bättre än nånsin. Tog bussen in till stan. Hälsade på mami på jobbet. Pratade bort en timme igen. Gick till jobbet. Kollade schemat. Dansade en glädjedans (vill ni mig något i december hittar ni mig på Iris Blomsterhandel i Avesta för det är där jag är och det är där jag kommer jobba arslet av mig). Frågade en mycket trevlig (?) dam på arbetsförmedlingen hur jag skulle göra med eventuell inskrivning och dylikt. Hon tyckte att jag gott kunde ta mig en funderare och kanske skriva in mig i januari. Så jag tog mig en funderare och pratade med chifen och jag kommer kanske skriva in mig i januari. Påväg hem från stan råkade jag på Elsa, min granntant. Elsa. GulleElsa. Vi pratade bort en halvtimme utanför biblioteket. Det var en fin halvtimme.
Under den kortare promenaden hem kom jag fram till att livet just idag är underbart och jag mår toppen. Mina element är kalla men jag kan klä på mig.
sssssssssssschhhhhhhhhh!
Jag har just varit på biblioteket och lånat några böcker. Jag hade stövlar på mig. Med klack. STORT MISSTAG.
Runt omkring mig hörde jag ett tyst hån och outtalade gliringar. 'Vad tänker hon med, dumma flicka.. Klackskor på biblioteket!? Jag har då aldrig varit med om maken!' 'Sssschhhh!' 'Ska hon hålla på sådär så går jag..'
Men den unga, ganska snygga, killen i mössa sneglade bara åt mitt håll och jag lovar att han tänkte '.. coolt. Hon vågar gå med klackar på bibblan.' (Antagligen var det ingen som tänkte det minsta på mina klackbeklädda fötter men det blir så mycket roligare om man låtsas det) Så hans beundrande tankar räddade dagen och jag klapprade vidare till utlåningsdisken med Erlend Loe & Janet Evanovich tryggt under armen.
Min granne tvärsöver (snygg-grannen) är ute på balkongen och pysslar med något. VAD GÖR HAN?! Det ser ut som att han har spänt upp en målarduk men han står så tokigt böjd (han är ju väldigt lång förstår ni) över den så jag vill inte riktigt tro att han målar. Solen ligger på på mina fönster, så jag tror att han inte ser mig.
lingon & choklad
Det är lite häftigt egentligen, det där med kroppen. Jag inväntar lingonvecka och idag har jag varit som galen efter choklad. Och när jag säger galen så menar jag out-of-this-world-jag-gnager-på-människors-knogar-för-att-se-om-de-smakar-choklad-men-det-gör-de-inte-så-vad-sjutton-ska-jag-ta-mig-till-galen! I skrivande stund sitter jag i soffan med en skål Rhodos-taxfree-Polly. Det känns riktigt gött i magen.
Balkongdörren står öppen, lite på glänt, och släpper in höstens kyliga kvällsluft. Då är det extra skönt att krypa ner under mina 2 täcken och stöka runt med alla 4 kuddarna, huttra till och sen knoppa.
vaken vid en smärtsamt tidig tid på dygnet
Det var jag för 1 ½ timme sedan (jag är visserligen fortfarande vaken men det är en helt annan historia).
Av någon knepig anledning hade jag ställt klockan på 0600 och detta ENBART för att få tvätta min smutstvätt i husets tvättstuga i lugn och ro. Jag vet, jag vet - jag är inte riktigt riktig. Nånstans.
Men med dagens fullspäckade schema hade fröken Westerlund inget val, a girl's gotta do what a girl's gotta do liksom.. Det som är så himla viktigt att hinna med idag är att tvätta, låta tvätten torka, diska, välja ut kläder som ska packas i en resväska, gå till mami med matlåda samt leka personlig bank åt densamme, äta lunch, packa det sista, få skjuts av bror till tåget som avgår 12:40 från AvestaKrylbo.
Jag kommer utan tvivel att hinna, men sen är jag ju rätt duktigt förutseende med som kliver upp I OTTAN OCH JAG ÄR INTE ETT DUGG BITTER! DET VAR RIKTIGT SKÖÖÖÖNT ATT TASSA UPP FRÅN EN SOVVARM SÄNG OCH NER I EN KALL KÄLLARE MED ETT BERG AV TVÄTT. JAJAMENSAN!
Jag nös alldeles nyss förresten. Med träningsvärk i magen. Det var lagom skönt det med.
en busig eftermiddag på vardagsrumsgolvet
Lilla busfröet William har hållit mig på helspänn under eftermiddagen. Jag har agerat barnflicka på golvnivå, det blir liksom lite lättare att fånga honom när han kryper iväg alternativt slänger med kroppen som om den vore en bumerang.
Mamma Sara fick hålla ställningarna då och då så jag fick lite utrymme att andas och ta igen mig. Lille herr William var görtrött utan någon som helst lust att sova vid ett tillfälle och DÅ var jag inte ett dugg avundsjuk på Sara - det var bara att lämna över WilleVilding och säga : "här! få honom att somna du!" (Jag gjorde givetvis ett försök innan jag helhjärtat gav upp)
såhär mysigt har jag det om kvällarna
i valet och kvalet
Jag ska rösta, självklart ska jag det, men jag vet ännu inte på vad, vem eller vilka.
Just nu saknar jag en hel del folk - gamla klasskamrater, Ullis, Emelie och mysiga personer i allmänhet. Jag lider av kronisk galopperande närhetsbrist, det är därför jag ibland kommer lite närmre än vad vissa anser är bekvämt. Men det tar jag inget extra för..
Höstmörkret börjar sänka sig och jag gillar't. Jag har blivit en ljus-tjej, så jag tänder ljusen i mina fina små ljuslyktor (de som jag fick i julklapp av mamma för två år sedan som jag packade upp häromveckan) som står huller om buller på fönsterbrädan och på bordet står ett doftljus från Klockargårdens som sprider en ljuvlig doft av nybakad kladdkaka.
Sommaren 2010 skulle jag kunna summera med orden vacker, rolig och alldeles underbar, så jag tror jag gör det.
Sommaren 2010 var för mig vacker, rolig och alldeles underbar. Låt nu hösten göra sitt och bli så charmig och färgsprakande som bara hösten kan vara så är du välkommen igen sommaren 2011.
Fullt skubb, pang boom tjoff tjong!
Idag har jag tusen och åter tusen saker som ska fixas och donas med, ty imorgon åker jag på minisemester till det underbara Svääsjö!
Packa, diska, gå till apoteket, det andra apoteket, tanka bilen, köra bud, hitta geléinlägg till skorna, rota fram en bikini ur garderoben, fara till Hedemora och måla på vita brädor.. och.. hm.. men, nåt mer var det väl? Nåja, lika bra att sätta igång! Jag föreslår att jag börjar med en dusch, för efter morgonens promenad vet jag en som behöver det. Bra idé Elin, det kör vi på. Häpphäpphäpp!
det ska synas att man rört på sig..
..så därför drar jag gärna på mig ett grått linne när jag går på promenad.
jag är en tjuv
Jag har stulit naturgodis. HELT OMEDVETET, om jag nu måste poängtera det..
Låt mig berätta en saga. Elin var och storhandlade en söndag på en matbutik. Matbutiken tillhandahåller självscanning. Elin lassar naturgodis i en påse och lägger den i vagnen bredvid matkassarna som börjar bli fulla. Hon lägger den bredvid för att hon givetvis ska komma ihåg att väga godiset vid kassan där man checkar ut. När Elin kommer fram till kassan är den lilla påsen med naturgodis skymd för Elins sikt och Elin checkar ut och betalar för precis ALLT utom den lilla naturgodispåsen.
När hon kommer ut till bilen och börjar lasta in matvarorna ser hon en liten påse med naturgodis som är ack så bortglömd och stulen men oh så älskad ändå.
Så så gick det till, första gången Elin stal något.
fnitterfia
Jag känner en tjej som är ruskigt nöjd med livet just nu. Hon sitter på sin balkong med fötterna på räcket och vinden svischar mellan tårna på 'na.
Hon har haft semester i en vecka och började jobba imorse igen, efter en morgonpromenad med två av hennes vänner. Det känns bra i magen. Under kvällen har hon varit på födelsedagskalas hos två av sina bästa vänner och ätit 12 sorters kakor. Plus tårta.
Imorgon har hon en ledig dag som tänker försöka utnyttja till max! Mormor ska hälsas på, mat ska handlas och vänner ska umgåsas. Ja. Så gött kan livet vara för en 23-årig tjej ibland.
William Hans Ludvig
Idag döps lille lillskiten i Grytnäs kyrka. I skrivande stund sitter jag invirad i en handduk (klänningen åker på 5 minuter före avfärd - allt för att minimera risken för svettfläckar, jag kan lyckas, jag lovar!) med nyshavade ben och fjärilar i magen.
Jag vill tro att vi skriver en liten bit historia idag, det är ändå våran son som döps. Visst okej, det är Sara & Johans biologiska son men för oss mostrar känns det som att även vi fått våran första.
Och idag är en av de större milstolparna i hans liv, och vi får vara delaktiga.
Det är mäktigt.
Neeej, jag har lutat huvet mot soffan så frisyren är mos. Elin out - damagecontrol!
Hon väljer ju fel!
Emelie, AninaninAnna, Frida & jag har varit och kikat på "Eclipse" - tredje delen i Twilight-serien. Mycket spännande film och skådespelarna blir bättre och duktigare för var film, men de hade fortfarande kunnat lyckas bättre med rollbesättningen.
Det är bara en sak som stör mig något så fruktansvärt, nu när jag får se skådespelarna, se hur de är och hur de personifierar bokens karaktärer.. Bella envisas med att välja fel! Nog för att jag inte alltid gjort de bästa av val men blev jag tvungen att välja mellan en kall, stenhård icke-människa-vampyr-person och en varm, mjuk, stark och chokladbrun varulvsmänniska så var det nog inte så svårt val ändå. I would go for the chocolate.
